(Bra fart), mer disciplin

Det förstnämnda var det mycket av på måndagsträningen. Det sistnämnda jobbar vi fortfarande på.
Så kan den här Hagaveckan summeras hittills, nu när vi närmar oss veckans andra träningspass den här soliga apriltorsdagen.

Om vi börjar med "mer disciplin", och återkommer om farten, i ett senare inlägg så kommer vi in på den teoriträff som vi hade i söndags. En stor del av den ägnades åt att gå igenom detaljer kring hur vi ska spela. Bland annat fick vi se en rad rörliga sekvenser från matchen mot SAIK U19 tidigare under försäsongen.

Några stora nyheter jämfört med det som har sagts tidigare under säsongen, samt under fjolåret, angående det taktiska dök inte upp. Däremot trycktes det på några viktiga detaljer, där den allra viktigaste var disciplin. Vi behöver bli bättre på att ta ansvar i försvarsspelet. Vi har egentligen flera bra bitar på plats när det gäller defensiven, framför allt när det handlar om återerövring högt upp i planen där vi har flera spelare (Iskan Ahmed framför allt, men även Abbe Abulgadir och den av Jonny McNulty och Lucas Waldenbäck som spelar) som är aggressiva och skickliga på att vinna tillbaka bollen högt. Däremot har vi dock haft problem när vi har åkt på bolltapp på mittplan. Främst har problemen rört vår förmåga, eller snarare oförmåga, att komma ner på rätt sida boll. För många har tummat på det ansvaret.

För att få till en bättre balans har våra tränare nu tydligt poängterat att vi i fortsättningen ska benämna vårt spelsystem som 4-5-1, inte 4-2-3-1. I grunden är det samma sak, en lek med siffror om man så vill, men retoriken är ändå viktig här. 4-5-1, samtliga fem på mittfältet är just MITTFÄLTARE. Det med versaler dessutom. Ingen kan undslippa det defensiva ansvaret, tappas bollen ska den tas tillbaka. Eller rättare sagt: då ska vi se till att hamna på rätt sida och bromsa/kontrollera motståndarnas anfall. De kan få ha bollen, men vi ska ligga så i positionerna att vi kan kontrollera och styra dem dit vi vill. Då krävs att även de i utgångsläget, när vi har boll, offensiva mittfältarna tar det obekväma jobbet.

Vi ska också, vilket går hand i hand med det som nyss togs upp, jobba mycket med att få kortare mellan lagdelarna. Yttrarna ska komma in i planen, såväl när vi har boll (även om de kan utgå brett ska de jobba inåt) som när motståndarna har den. När det sistnämna sker ska yttrarna stänga ytorna inåt och skära av passningsalternativ. Inte olikt det sätt vi jobbade mycket på med Fredrik Boström redan 2018, men då i en 4-4-2-formation, och inte heller olikt hur det såg ut under andra halvan av 2019. Då hade vi börjat använda "felfotade" yttrar för att tvinga in dem i planen, det för att undvika de situationer där vi blev för utspridda och behövde ta för många energislösande löpningar i försvarsspelet.

Här ser vi en tydlig skillnad i hur de offensiva, speciellt den bortre, ska agera nu jämfört med hur det stundtals har sett ut hittills i år. Här anfaller motståndarna på vår vänsterkant. Den högra offensiva mittfältaren i vårt 4-2-3-1 ska kliva neråt i planen och kunna understödja de två defensiva, centrala mittfältarna. Särskilt viktigt blir det om en av dem, den vänstra i det här läget, behöver ge vänsterbacken understöd alternativt kliva ner som mittback om den vänstra mittbacken i sin tur tvingas ut och hjälpa sin ytterback. 

Vi ser i dagsläget ut att ställa upp med ett offensivt balanserat mittfält, att döma av vilka som verkar spelas in i elvan. Återstår att se gör om det räcker med en tydlig retorik och taktiska genomgångar för att få till balansen, eller om det i ett längre perspektiv kommer att krävas vissa justeringar i startelvan. Flera mer defensivt lagda centrala mittfältare skuggar bakom de som just nu verkar inneha startplatserna och alternativen är många OM balansen inte skulle hittas.