Effektivt vapen

HSK följde upp styrkebeskedet senast, då serieledarna Årsunda IF besegrades på bortaplan, med ett nytt på den tillfälliga hemmaplanen Sörby IP under söndagskvällen. Brynäs IF:s andralag stod emot i en halvlek, men i andra var det bara ett lag på planen och Haga gick ifrån till 4-0 (0-0).

Just starka andra-halvlekar har HSK gjort ett antal den här säsongen. 0-2 vändes exempelvis till 3-2 mot just Brynäs i våras, 0-0 i paus mot Hille IF blev till 4-0 och 1-0 i toppmötet med IK Huge blev komfortabla 3-0 i slutändan.

Samma sak den här gången då HSK verkligen totaldominerade matchens avslutande 45 minuter. Det efter en första halvlek där inledande 20-25 minuterna inte var särskilt bra innan Hagaspelet successivt blev allt bättre. HSK saknade inte chanser före paus - Jonny McNulty tvingade Brynäsmålvakten att tippa undan en nick på väg mot krysstrakten och Emal Zubaris halvvolley ur snäv vinkel räddades via ribban - men även Brynäs oroade en del framåt när Haga slarvade lite eller brast i kommunikationen. Dessutom fick Haga inte i gång spelet till en början.

Från första minut i andra halvlek var det dock något helt annat. HSK parkerade på offensiv planhalva, anföll i våg efter våg och radade upp lägen. Jonas Brändeskär, mållös för dagen men återigen stark längst fram, vände runt och sköt tätt över, McNulty prickade stolpen och sköt strax utanför och Philip Amrollah nickade några decimeter på fel sida om stolpen. Hade marginalerna fortsatt vara emot Haga kunde det ha blivit ett tungt poängtapp, men när allt summeras var det aldrig ens nära. I stället blev det islossning efter Amrollahs snygga 1-0-nick och HSK gick ifrån till 4-0 (0-0).

Några punkter extra värda att lyfta:

Fasta situationer
Philip Amrollah nickade snygg in Patrik Lindqvists hörna och Axel Harrysson skarvade, även det med huvudet, in tvåan (bilden) på ett långt inkast från samma Lindqvist. Även 3-0 gjordes via en hörna, visserligen via en snabbare sådan och ett skott utifrån men likväl. De fasta situationerna fortsatta därmed att resultera. Inte mindre än fem av de sju mål som HSK gjort mot Brynäs i år har nickats in på fasta. Den här gången var det nära flera gånger utöver målen och Haga fortsätter att vara tunga att möta i boxen. Det finns så många starka huvudspelare i elvan att man kan kosta på sig att låta Lindqvist slå hörnor. Då är han inte dålig på det, tvärtom är hans vänsterfot grym, men han är samtidigt en av truppens vassaste huvudspelare. Nu finns det en rad namn till som är starka på huvudet och då passar det perfekt att Lindqvists känsla vänster prickar lagkamrater i huvudet med inspelen.

Visst har fasta situationer delvis fått ett oförtjänt dåligt rykte förresten? Å ena sidan pratar visserligen många om att matcher avgörs av just sådana detaljer, men å andra sidan får lag som gör många av sina mål så ofta en stämpel som lite tråkiga och destruktiva. I mina ögon är det ofta snarare tvärtom. För att skapa alla de där hörnorna och inkasten högt upp i planen måste det ju finnas en metodik som gör att laget tar sig högt upp i planen. Om det sedan är via tiki-taka eller lite rakare spelare, eller genom gegenpress i Jürgen Klopp-anda, är en annan sak men oavsett vad krävs en offensiv inställning och kvalitet för att skapa en rad fasta situationer.

Lyckat presspel
Haga klev ut och pressade sönder motståndarna fullständigt efter paus. Några taktiska korrigeringar, ett lite rakare och mer aggressivt mittfält och sedan satt pressen klockrent. Man lyckades neutralisera Brynäs offensiva spelfördelare, Hagas tidigare spetsspelare Iskan Ahmed, och vann tillbaka bollen gång på gång långa stunder. Allra mest bidragande till det var en av Hagamittfältarna som vi snart återkommer till, men samtidigt var det inte en mans jobb. Tvärtom tog alla ansvar.

Från Brändeskär längst fram, som slet stenhårt, och de övriga runt honom i anfallet via ett mittfältet där alla tog ansvar ner till backlinjen som efter halvtidsvilan kunde jobba mycket framåt och kliva in framför motståndarna. Det gjorde att HSK etablerade ett rejält tryck mot Brynäsmålet. Att man vann bollen högt gjorde också att man många gånger snabbt kom in i sista tredjedelen - antingen med fina kombinationer in på fötterna på de offensiva spelarna eller med lite rakare, tidiga bollar in bakom motståndarbacklinjen - och kunde skapa lägen därifrån.

Individuella plus
Det här var definitivt en stark laginsats. Det kan låta klyschigt, men alla gjorde sitt och bidrog till segern. Dock måste en spelare lyftas till att börja med (känner undertecknad sig själv rätt blir det nog fler): Albin Bergström (bilden). Innermittfältaren var helt enorm. Han vann mängder av dueller, pressade, löpte över stora ytor, jobba livet ur sig och inte minst motståndarna matchen igenom. När Haga i vanlig ordning roterade mycket och gick runt på många spelare gjorde Bergström 90 minuter och slutade aldrig jobba. Totalt dominant, rakt igenom.

Ska vi fylla på med fler namn ändå? Det ska vi. Adam Harrysson kan nämnas, till exempel. Förmodligen är han en av de offensivt spetsigaste, mest kapabla spelarna i truppen men han är också oerhört mångsidig. Igår klev han in som mittback och var stabil, för att sedan spela sig ur situationer, leverera fina uppspel och vara riktigt bra defensivt som vänsterback efter paus.

Ännu fler? Ja, vi slänger in Emal Zubali måste nämnas efter två mål, en ribbträff med ett fint skott och över lag en stark insats som anfallare. Hans första mål var ren klass då han klev in efter en snabb hörna och placerade in bollen i långa hörnet med ett högklassigt högeravslut. Därefter ordnade han själv en straff och slog kallt in den. Sen går det att prata vidare om att Amrollah och kapten Calle Walderstedt gjorde stabila insatser i mittlåset, att Harrysson den äldre stod för både tufft försvarsspel och fina uppspel från sin backposition, att samtliga som spelade på mittfältet slet stenhårt, att Jonny McNulty i vanlig ordning hotade med löpningar i djupled och pressade sönder motståndarna, att nämnde Brändeskär återigen skapade stora ytor för lagkamraterna etcetera etcetera.

Det är så gott att kunna skriva så mycket positivt att man aldrig vill sluta, men vi sätter punkt för det här inlägget nu. Snart kommer dock ett till då vi bland annat ska snacka coachsegrar.