En riktig lagseger

Segern mot Ockelbo IF var viktig sett till poäng- och tabelläget. Den var också viktig då den visade hur starka vi kan vara när vi jobbar för varandra. Det var verkligen en riktig lagseger. Något som nog alla kände och som vår tränare Björn Selnes var noga med att trycka på efter matchen. "ALLA bidrog rejält", för att citera coach.

Vi kan börja med det största utropstecknet. Honom ser vi på bilden nedan. Han heter Robin Jansson, är 16 år gammal (född 2003) och gjorde A-lagsdebut i torsdags. Seniordebut, första matchen i A-laget, efter bara några enstaka träningar med A-truppen. Det i sig är värt att uppmärksamma. När man dessutom kliver in som unge Jansson gjorde och tar för sig på ett totalt respektlöst (i positiv mening) sätt är det än mer anmärkningsvärt och något som ska lyftas. Robin kom in som högermittfältare, jobbade livet ur motståndarna, löpte på allt, pressade, vågade söka boll och slet som en slav under de cirka 20-25 minuterna som han fick på planen. Grymt kul att se! Inte överraskande för oss som tränade i måndags då han var bra, men ändå väldigt roligt att han vågade spela sitt spel även i skarpt läge. Där har vi verkligen sparkapital inför framtiden, liksom i Linus Hagstedt som även han gjorde imponerande träningar i veckan och tidigare har visat prov på mod och fysik styrka även i seniorsammanhang.

Lagets insats i sig då? Riktigt bra! Det var som sagt en lagseger, alla bidrog, alla jobbade för varandra, vi hade alltid två-tre spelare som direkt tog jobbet för att vinna tillbaka bollen om vi tappade den, ingen gnällde och alla slet hårt. Vi smällde på, Ockelbo spelade ganska tufft och domaren tillät mycket men vi stod upp och vann många dueller. Vi vann också matchen helt rättvist, de skapade knappt någonting mot ett samlat Hagaförsvar samtidigt som vi hotade framåt med vassa omställningar ett antal gånger utöver målen. Kul också att vi var mångsidiga gällande våra egna mål: ett fint kombinationsspel mellan Lucas Waldenbäck och Abbe Abdulgadir som gav 1-0, ett straffmål efter en bra omställning som gav straff för hands och en frispark direkt i mål. Mål på flera olika sätt alltså.

Vi tar en summering av samtliga spelares insatser när vi ändå är igång:
Viktor Andersson fick hålla nollan och var stabil i målet. Lite försiktig inledningsvis, men sedan riktigt förtroendeingivande i luftspelet och bra på att sätta igång spelet snabbt.

Backlinjen var stabil rakt igenom. Erik Westholm, Tim Westholm, Lao Lopes och Schadrac Ngongo låg rätt, vann mängder med dueller och täckte hela tiden upp för varandra.

På mittfältet vann också Luke Hourd/Philip Amrollah mycket boll. De två tog kampen, vann närkamper och satte också uppe ett bra bolltempo när vi skulle ställa om.
Iskan Ahmed var återigen dominant i sin offensiva mittfältsroll. Han sökte boll, höll i, spelade fram, fick oerhört mycket stryk och alldeles för få frisparkar med sig men höll sig lugn och dominerade helt på små ytor. En klasspelare.

På kanterna löpte Carl Wikman och Lucas Waldenbäck (inledningsvis innan han bytte plats med Abdulgadir) mycket, hotade framåt i djupled och tog även ett stort ansvar defensivt. Wikman ordnade med ett inspel straffen via en Ockelbohand, Waldenbäck spelade fram 1-0 med en elegant lyftning till Abdulgadir och de två ställde till mycket oreda för gästerna.

Abbe Abdulgadir fick överraskande starta som anfallare (oväntat nog spelades återigen Waldenbäck på kanten). Trots att han inte är någon targetplayer utan mest går i djupled hittade han ett bra samspel med främst Waldenbäck och Ahmed till en början och gjorde snyggt 1-0. Han löpte, hotade med sin snabbhet och teknik och var hela tiden aktiv. När Waldenbäck klev upp och Abdulgadir klev ner som högerytter fick den sistnämnde ännu mer utrymme för sin kreativitet och fina vänsterfot. Det samtidigt som Waldenbäck adderade mottagningsspel och fler kombinatoner med mittfältet i sin mer naturliga forwardsroll.

Dessutom kom avbytarna Teo Ryd och Mohammed Kadhim in med energi på mitten. Ryd vann sin vana trogen många dueller med sitt fysiska spel och Kadhim erbjöd kreativitet och bolltrygghet till vänster på mitten.

Debutanten Jansson har vi redan nämnt. Hatten av för honom, helt enkelt.
Rent individuellt var Ngongo, Ahmed och Abdulgadir bäst. Den förstnämnde är så oerhört skicklig, så trygg med boll och rensar nästan aldrig bort bollen utan ta in den och spelar sig ur situationerna. Behöver vi jaga mål skulle jag gärna se att han flyttas upp i planen, till en vänstermittfältsroll alternativt som innermittfältare, då han kan skapa mycket på egen hand.

. . . . . . . . . . .

Undertecknad då? Jo, även jag spelade. 15 minuter som högerback blev det. Inte så många rena dueller eller situationer, men ändå många kloka beslut och över lag stabilt agerande. I kortform såg min insats ut så här:

- Ett par motståndaranfall som bromsades upp effektivt då jag lyckades fördröja när de utmanade eller försökte överlappa.

- En rensning efter ett långt inlägg som jag kunde hinna upp och ta bort.

- En bra passning in centralt på egen planhalva till en av våra centrala mittfältare.

- Ett par lyckade aktioner i presspelet då jag klev upp på mittplan, tvingade fram ett inkast samt tvingade motståndaren att vända hemåt/inåt där vi hade många spelare.

- Bra försvarsspel i eget straffområde på ett inspel i luften där "min" spelare löpte in och jag följde med fint i löpningen så att han hindrades från att komma upp i duellen när Andersson gick upp och plockade bollen nära mål.

Sett till helheten låg jag rätt i positionsspelet, tog bra beslut och stängde kanten tämligen effektivt. Inte på något sätt en "viktig" eller avgörande insats givetvis, men kul att kunna bidra med något i alla fall.