Ett roligt gästspel

Det är inte så att man har tränat ihjäl sig den här säsongen, tvärtom. Skorna åkte ju egentligen upp på hyllan efter fjolårssäsongen och de träningspass (ynka två) som undertecknad har närvarat på har setts från sidlinjen.

I torsdags var det dock dags att dra på sig Hagakläderna, sätta på sig fotbollsskorna och ta sig till Gavlevallen för ett pass med mitt gamla HSK.

Med tanke på att gårdagens joggingdag med mina elever på skolan kändes i benen när jag vaknade på torsdagsmorgonen fanns det vissa frågetecken i mitt inre gällande hur kroppen skulle reagera. Att tro att min redan något kantiga spelstil skulle vara ännu kantigare efter elva månader utan fotbollstränande var också naturligt. Som tur var fungerade både fysik och teknik klart bättre än förväntat och ett ganska tungt matchspel för gula lagets del var det en riktigt rolig kväll för mig. Passningarna satt oftast där och även om undertecknad gick bort sig ett par gånger gav helheten utan tvivel mersmak.

Någon riktig comeback är inte aktuell, inte just nu i alla fall, då tiden varken räcker eller kommer att räcka till, men det var garanterat inte sista gången jag fanns med som spelare på en Hagaträning.