Framtidsfunderingar
Säsongen är över, ja den nya har redan tjuvstartat egentligen såväl på planen som på transfermarknaden, och här sitter man med en hel del funderingar. Funderingar gällande huruvida det ska bli spel nästa år för min del eller inte.
Även inför det här året var jag lite osäker. Då stod vi där utan tränare, det hade varit en ganska rörig säsong utan någon röd tråd och mycket var oklart inför framtiden. Att det nu blev fortsatt spel i Hagaström är jag väldigt glad över. Trots många tunga förluster har det ändå varit ett roligt fotbollsår. Jag tycker vi har haft många roliga och bra träningar samt bra stämning i truppen. Dessutom har det känts som att det hela tiden funnits en röd tråd och att vi successivt tagit stora kliv framåt som lag. Nu har ju min träningsnärvaro inte imponerat men för egen del känns det som att det har varit utvecklande och att det alltid varit givande att komma ner och träna.
Inför 2019 har jag funderat mycket på om jag ska spela eller inte och vägt för- och nackdelar. Det är ju alltid kul att träna och spela fotboll givetvis samtidigt som jag vill känna att jag utifrån den tid jag kan lägga ner kan bidra med något och göra mig själv rättvisa. Hade man bara haft sig själv att ta hänsyn till hade jag utan vidare tränat två pass/vecka, det har varit standard tidigare i livet. Nu tycker jag det funkat bra såväl för egen del som för familjen att snitta ett pass plus eventuella matcher, men på sikt vill jag givetvis kunna känna att jag tillför något och samtidigt till hundra känna mig nöjd med förutsättningarna jag ger mig själv. Jag vill inte sitta och tänka att "om jag bara hade tränat en gång till den här veckan så hade jag nog blivit uttagen, så tråkigt att det inte blev så". Då har jag inte gett mig själv de förutsättningarna som fotbollsspelaren inom mig trots allt vill ha.
Nu får jag ta några veckor, låta den gångna säsongen sjunka in och blicka framåt. Om det sedan blir spel i Haga även 2019 eller om det blir korpfotboll återstår att se. 2018 har hursomhelst varit ett givande fotbollsår och jag sätter punkt för det med många positiva känslor i bagaget. Jag känner att jag i allra högsta grad har varit med och bidragit, att jag är en del av den trupp som tagit enorma kliva framåt både som grupp och som lag under året och på så sätt är delaktig i den fina avslutning av säsongen som vi fick genom ett säkrat division 4-kontrakt. Det trots att jag faktiskt inte har varit med och tagit en enda poäng i serien (!) under 2018. Det är förstås lite surt, men det är ärligt talat inget som på något sätt svärtar ner mina minnen från året eller förstör min positiva känsla nu säsongen nu läggs till handlingarna.
