Något positivt trots allt

2017: Sistaplats i division 4, degradering till division 5 men i slutändan en friplats till division 4 till nästa säsong sedan Gestrike/Hammarby dragit sig ur.

2018: 11:a i serien av 12 lag, kvalspel och nytt kontrakt (6-5 totalt mot Österfärnebo/Hedesunda).

2019: 11:a i serien av 12 lag, kvalspel och återigen nytt kontrakt (3-1 totalt mot Älvkarleby IK).

2020: 12:a i serien av 12 lag, degradering till femman.

Det var en kort genomgång av våra fyra senaste säsonger. Knappast någon imponerande läsning för oss i HSK. Gör vi en kort analys av de ovan nämnda säsongerna kan vi konstatera att det inför 2017 och i år fanns högre förväntningar, med bredare trupper på pappret och färre frågetecken. 2017 misslyckades vi dock kapitalt med att få ut den kvalitet som ändå fanns i truppen. 2018 och 2019 startade vi med fler frågetecken, men dessa rätades allt mer ut och säsongerna fick ett riktigt skönt slut. Ifjol imponerade vi dessutom många gånger spelmässigt under hösten, även om poängskörden var beskedlig.

Inledningsvis i år såg allt lovande ut, med stor konkurrens och många spelare i truppen. Allt eftersom började dock förlusterna rada upp sig och i slutändan var vi inte riktigt nära att ta en kvalplats. En kvalplats som för övrigt hade gett nytt kontrakt, då årets kvalspel ströks när Forsbacka IK lyckades kvala sig upp. Nu räckte vi inte riktigt till i en för året riktigt jämn fyra, där i mindre nedre halvan var jämn och det saknades riktiga räddningsplankor i botten. Marginalerna var mindre, dels på grund av just avsaknaden av riktigt tydliga nedflyttningskandidater (utomstående kan visserligen räkna in oss där), dels på grund av Coronapandemin som ledde till en enkelserie där chansen att revanschera sig och ta igen förlorade poäng var mindre. 

Tittar vi på vårt poängsnitt under de senaste fyra division 4-säsongerna är det inget man gärna skriver hem om. Vi har spelat 77 division 4-matcher (22 x 3 samt årets 11 matcher) och på dessa plockat 40 poäng (fördelat på 8, 12, 16 och 4), vilket ger låga 0.519 i snitt gällande inspelade poäng. Svaga siffror som samtidigt ger bilden av att det är logiskt att vi nu faktiskt har åkt ur.

Men även om de senaste åren varit tunga och även om statistiken förmodligen hade varit klart bättre om vi inte tagit gratisplatsen inför 2018 (när vi faktiskt hade åkt ur fyran, jämfört med då en gratisplats "vanns" till 2017 genom att Haga nådde division 4-kvalet via en topplacering i femman året innan) är jag glad att vi har krigat på i fyran. För trots allt har såväl 2018 som 2019 trots många motgångar slutat i framgång när kontraktet har säkrats via kval. Tack vare att vi har slitit på och inte gett upp under de senaste säsongerna har vi två gånger om fått avsluta säsongen som vinnare och fått skrika ut glädjen tillsammans. De stunderna hade varit väldigt tråkiga att gå miste om. 

En annan positiv aspekt med de senaste årens division 4-spel är att många i vår trupp, inte minst när det gäller våra egna unga spelare, har fått riktigt bra träning och utmanats rejäl genom att vi spelat i en högre division. Det innebär i förlängningen att många av de yngre är riktigt bra rustade och kan axla än mer ansvar nästa säsong.