Truls, Haga och stor dramatik

Det bjöds på stor dramatik och högklassig idrott på flera platser i landet under gårdagseftermiddagen. I Malmö arena briljerade Truls Möregårdh mot världsettan från Kina, gick fram till en 3-1-ledning och skaffade sig matchboll. På Haga IP ville inte Hagas B-lag vara sämre utan visade samma briljans mot serieledarna från Hofors, gick upp till 4-1 och hade matchen i sin hand. 

Dramatiken hade dock bara börjat. När allt såg så lovande ut tappade såväl Truls som Haga, 3-1 och matchboll blev till 3-3, 4-1 och tre mer eller mindre klara poäng i division 6 förvandlades till 4-4. Helt plötsligt var två besvikelser nära, men nu i efterhand vet vi alla hur det slutade. 

Söndagskvällen blev till sist rent lysande sportsligt sett. Möregårdh besegrade världsettan och spelade hem titeln inför hemmapubliken samtidigt som Haga knöt ihop säcken och lyckades vinna med 5-4 (2-0) mot Hofors AIF. 

Imponerande segrar var och en för sig. Nog för att en seger mot världens högst rankade spelare smäller lite högre än en trepoängare i Gästrikesexan, men att vinna mot ett Hofors som kom till gårdagens match med fem raka segrar ska inte underskattas. Särskilt inte när HSK kom till mötet med endast 13 spelare i matchtruppen. Man fick snickra en del för att få ihop en slagkraftig elva och på bänken fanns få spelare att byta in, men ändå löste Haga alltså en trepoängare. Riktigt starkt! 

Efter 2-0 i paus ökade hemmalaget på till 3-0 och hann även med ett 4-1-mål, efter en Hoforsreducering, innan matchen svängde. Tre raka mål för gästerna gjorde att ett bekant och ovälkommet tema började träda fram, nämligen det med tappade ledningar. Så sent som i förra inlägget skrevs det om sådana och nu såg det ut att upprepa sig. Dessbättre klev Joachim Moberg fram med kvarten kvar, gjorde sitt andra mål för dagen - ett mål som visade sig bli matchavgörande. 

Tre tunga poäng i stället för ett nytt jobbigt poängtapp och en mäktade imponerande vägvinnande prestation av en annan bollartist i form av Möregårdh. Gott så! 

. . . . . . . .

Målskyttarna i HSK följde ett tydligt mönster: rutin. Förutom Moberg, en av flera riktiga Hagaprofiler i det här laget, gjordes målen av Patrik Lindqvist, Kristoffer Klang och Patrik Brändeskär. Välkända namn, inte bara inom Hagasfären utan i hela fotbollsregionen. Som alltid lite extra roligt när tidigare lagkamrater noteras i protokollet. 

Samtidigt ska vi inte glömma de yngre killarna. En spelare som återigen visade framfötterna var Natnael Samson Haile. Det när han spelade fram Moberg till det avgörande 5-4-målet.

. . . . . . . . 

HSK:s startelva:

Marcus Nordström - Elton Johansson Dahlborg, Figo Ryd, Carl-Fredrik Walderstedt, Elias Thim - Binyam Tekle, Kristoffer Klang, Joachim Moberg, Natnael Samson Haile - Jonas Brändeskär, Patrik Lindqvist.

* Stark centrallinje, minst sagt. Tunga, starka anfallare, Klang som enligt rapporterna "vann runt 95 % av sina nickdueller" och ett stabilt mittlås i Walderstedt/Ryd

* Rutinerade Nordström i mål, även han en garant för en stark centrallinje. 

* Moberg som mittfältsmotor och ynglingar på kanterna som offensiv kraft.