Tungt, men något bra på gång
Mot Forsbacka blev det inga poäng, utan en tung 1-2-förlust.
Valbomatchen blev ännu tyngre, snudd på. Då hade vi 1-0, följt av 1-1 och en poäng fram till 80:e minuten. Några poäng fick vi dock inte med sig, i stället åkte vi på två unga mål via en frisparksvariant och en straff och så var den kvällen förstörd.
Tabellraden är verkligen inte någon rolig läsning nu: 6 - 0 - 0 - 6. Det vore enkelt att gräva ner sig, ge upp och mer eller mindre bara lägga ner hela säsongen. Det vore väl drastiskt, men inte ologiskt med tanke på hur usel vår fjolårssäsong var följd av den här starten. Samtidigt känns det verkligen som att vi har någonting bra på gång. Hur långt det kommer räcka återstår att se. Det kanske helt enkelt är så att vi inte kommer vara tillräckligt bra för att hänga kvar i fyran även om vi utvecklas rejält som lag under säsongens gång, men känslan av att det ändå finns något bra att jobba vidare med gör att det går att hålla hoppet uppe.
Går det verkligen att hitta något positivt efter sex raka förluster, en målskillnad på 4-21 och en plats förankrad i bottenskiktet av tabellen? Det logiska svaret vore nej, men jag hävdar envist att det absolut går att hitta något som är bra och som lovar gott inför fortsättningen. Särskilt mycket talar förstås inte för att vi ska plocka så många poäng eller för att vi ska ta oss ifrån bottenstriden, det är ren fakta att vi kommer få slita hårt och att oddsen är emot oss. Men spelmässigt måste vi ändå rikta fokus på, och ta med oss, att vi har tagit steg framåt för varje match.
De tre senaste matcherna har varit bra. Vi har pressat fjolårets division 3-lag Hofors AIF in i slutminuterna, men förlorat med 2-3. Vi gjorde framför allt en riktigt bra andra halvlek mot Forsbacka IK och jagade en kvittering bara för att åka på ett nytt uddamålsnederlag, 1-2. I senaste matchen mot Valbo FF gjorde vi säsongens bästa insats i 70 minuter. Tyvärr räckte det inte till poäng den gången heller då 1-0 blev till 1-3.
Intressant är att vi under andra halvlek mot Forsbacka klev högt och satte högre press, något som gjorde att vi fick upp laget och fick bättre tryck offensivt. Den taktiken använde vi även mot Valbo, då från start, och fick väldigt bra utdelning rent spelmässigt. Vi satte hög press, spelade ett man-man-spel på offensiv planhalva och lyckades gång på gång vinna tillbaka bollen tidigt. Det gjorde att vi fick tryck och kunde skapa chanser. I runt en timme klarade vi av att hålla det spelet uppe och även om det inte räckte hela vägen så är det något vi ska ta med oss och jobba vidare på.
Vår tränare Fredrik Boström (bilden) är duktig på att steg för steg skruva på och utveckla vårt spel. Vi har nött mycket hur vi ska förhindra speluppbyggnad och vilka positioner vi ska ha när motståndarna har kontrollerat bollinnehav. Nu börjar vi successivt utveckla vårt försvarsspel och addera ett aggressivt presspel som vi kan använda i olika situationer i matcherna. Om det räcker för att vi ska hänga kvar i fyran återstår att se, men hur det än går så kommer det säkerligen utveckla oss som lag.
