Vårsäsongen sammanfattas
Vårsäsongens elva omgångar har varit minst sagt tunga för oss i Haga. Elva raka förluster och idel motgångar har den bjudit på. Det vore därmed enkelt och logiskt att måla summeringen av våren enbart i nattsvarta toner. Men riktigt så mörkt har det dock inte varit, rentav ganska långt ifrån. Det finns nämligen en del positivt att ta med och detaljer som ger tillförsikt inför höstsäsongen. Vi börjar därför den här sammanfattningen med några positiva inslag.



Vårsäsongens elva omgångar har varit minst sagt tunga för oss i Haga. Elva raka förluster och idel motgångar har den bjudit på. Det vore därmed enkelt och logiskt att måla summeringen av våren enbart i nattsvarta toner. Men riktigt så mörkt har det dock inte varit, rentav ganska långt ifrån. Det finns nämligen en del positivt att ta med och detaljer som ger tillförsikt inför höstsäsongen. Vi börjar därför den här sammanfattningen med några positiva inslag.

Årets första match lovade klart mer än vad resten av vårsäsongen sedan har levt upp till. 2-2 var resultatet i paus efter en riktigt stark och inspirerande första halvlek. Att det till sist blev förlust med 6-2 mot ett minst division 3-mässigt motstånd förtog inte den starka insatsen före paus.



Trots resultaten är känslan att spelartruppens förtroende för vår nye tränare Fredrik Boström är stort. Mitt är det absolut. De dåliga resultaten är inte på grund av Boström, utan snarare trots att vi nu har en riktigt bra tränare. Boström är tydlig, bra på att ge exempel och omsätta teori i praktik och har en röd tråd i det han gör. Nu syns det inte i tabellen men han har utvecklat det här laget och är på väg att bygga upp en riktigt bra grund.

Nu gav det inga poäng utan i stället en ny, tung förlust. Men den första timmen mot Valbo och deras unga division 4-lag var väldigt imponerande. Vi visste att de till varje pris ville spela längs marken och utnyttjade deras något naiva matchplan till fullo från tung tio minuter in i matchen och fram till när nästan 70 minuter var spelade. Vi klev upp, pressade högt och vann mängder med boll genom vårt presspel. Det gjorde också att vi skapade många klara chanser. För dålig effektivitet i kombination med lite oflyt fällde oss tyvärr i slutändan, men insatsen gav ändå mycket positivt att ta med när man hade fått lite distans till matchen.


Gruppdynamik, ett närmast hånat och förlöjligat ord i debatten kring Janne Anderssons landslagsbygge före VM. Numera inte lika utskrattat, skulle jag gissa. För min del har det alltid varit ett ord som har signalerat något positivt, viktigt och grundläggande om man ska kunna uppnå framgång tillsammans i ett fotbollslag. Vi har inte nått någon framgång, åtminstone inte än, men känslan inom gruppen är positiv och vi jobbar verkligen för varandra. Det kommer att ge resultat i längden, oavsett om det blir i form av ett nytt division 4-kontrakt eller om det blir i form av byggandet av en stabil inför en säsong i division 5. Det sistnämnda vill vi förstås undvika, men skulle det bli femman nästa år har vi i alla fall alla möjligheter att skapa bra förutsättningar för säsongen 2019 genom jobbet vi lägger ner tillsammans i år. I det arbetet, och i arbetet för att klara nytt kontrakt, ska verkligen inte gruppdynamiken underskattas.
BOTTEN
Elva raka förluster, stora förluster i flera av träningsmatcherna, 0-6 mot Brynäs, några andra målmässigt stora nederlag, uddamålsförluster i de viktiga bottenmötena med Järbo och GGIK (det trots snudd på total dominans sett till spelet mot Järbo). Det är som ni märker tyvärr inte svårt att hitta negativa händelser och saker när den här vårsäsongen ska summeras. Nej, trots att spelet inte alls varit lika uselt som resultaten och att sju av elva matcher (plus första timmen mot Stensätra) varit jämna går det inte att sammanfatta våren med något annat är katastrof rent sportsligt.
VÅRENS LAG

Texas Andersson - Calle Walderstedt/Fredrik Alfredsson, Alexander Lindqvist, Zana Hamad, Lao Lopes - Ahmed Rasheed/Joel Ewenson, Luke Hourd, Tord Källström, Kim Schöder - Hector Rosales - Reine Schröder.
Den här elvan är helt baserad på antal starter för respektive spelare. I mål har unge Texas Andersson stått flest (8) matcher och är given även om Viktor Andersson nu är skadefri och tillbaka som förstemålvakt.
I backlinjen har Boström hittat ett fint mittbackspar i Lindqvist/Hamad. Den sistnämnde flyttades inledningsvis runt en del, precis som ifjol, men ser nu ut att ha fått en mer fast plats som mittback efter flera starka insatser där. Ytterbacksplatserna har det varit rotation på. Tomas Damsö respektive Anders Larsson var till synes givna när säsongen startade, så även när det var dags för seriepremiär. Dock har båda två av olika anledningar valt att sluta och därmed har man fått hitta andra lösningar. Nyförvärvet Fredrik Forsling är numera vänsterback men har spelat för få matcher för att ta en plats här. På andra sidan får Walderstedt platsen i den här elvan. Han har åtta starter men har faktiskt inte spelat just högerback. Däremot mittback, vänsterback och i flera olika roller på mitten. Med så pass många starter ska han givetvis vara med, men han är svårplacerad. Bakom finns Fredrik Alfredsson med fem starter, dock bara med två matcher från start på högerbacksplatsen och en som höger wingback. Lao Lopes har startat relativt frekvent (6 gånger) och även han gjort det på ett flertal olika positioner. Här kunde han och Walderstedt likaväl ha bytt kant, men Lopes har också spelat till vänster.
Mittfältet är starkt och det finns många alternativ. Vi vill egentligen spela 4-4-2 men har haft få forwards att tillgå och spelat med ett femmannamittfält i en del matcher. När det gäller att ta ut ett lag efter antalet startmatcher passar dessutom den här formationen bra. Innermittfältstrion är given sett till våren. Även Marcus Sundberg är ett startalternativ, egentligen helst centralt men han har förekommit på vänsterkanten och även som anfallare i 4-4-2 vid något tillfälle. Ordinarie till vänster hittar vi nu Schröder den yngre, Schröder den äldre tar plats längst fram (men kan även spela på mittfältet i en lite friare eller mer spelfördelande roll) samtidigt som vi på högerkanten har fått in riktigt duktige Ahmed Rasheed. Han och Joel Evensson har samma antal matcher från start (6), men den förstnämnde får platsen då han är kvar i truppen samtidigt som Ewenson dessvärre har flyttat hem till Falun. De två hade kunnat skapa mycket tillsammans annars, exempelvis med Evensson i en anfallsroll eller på vänstersidan i stället.